Herrekvarns såg och kraftverk

Herrekvarn nämns första gången i jordeboken 1693. Kvarn och såg har funnits sedan 1700-talet. Enligt 1777 års jordebok fanns vid Herrekvarn vid denna tidpunkt en mjölkvarn med två par stenar och en sågkvarn med ett sågblad. Av handlingar framgår att sågen skattebelades 1826. Den sista kvarnen med tillhörande vattenhjul och vattenvägar revs 1936. I dag återstår delar av grunden. Dammen och sågverket ombyggdes i samband med rivningen varvid sågverkets vattenhjul ersattes med en vattenturbin för sågverkets drift. Samtidigt installerades en elgenerator för elförsörjning av gården vid tillfällen då sågverket ej utnyttjades.

Sågverksbyggnaden är uppförd med en trästomme på betongplintar och stensockel och har sadeltak med korrugerad plåt. Under plåten finns det gamla spåntaket kvar. På norra gaveln finns en uppfordringsramp med linspel för spårbunden intransport av timmer. Det sågade virket lastas ut på östra långsidan. Turbin och turbinsump finns vid byggnadens sydvästra hörn. Den gamla jord – och stendammen raserades i samband med vårfloden 1951 och ombyggdes 1953. Dammen består i dag av en betongdamm med två intagsluckor för turbin, tre flodluckor samt skibord för överrinning. Dammen har en avbördningsförmåga av ca 25 m3/s. Medelvattenföringen är ca 3 m3/s och fallhöjden ca 2 m.

Maskinutrustningen i sågverket utgöres av en sågbänk i trä med klinga och ett timmerspel – båda drivna av remtransmissioner från turbinen – under senare år dock elektriskt. Sågverket med tillhörande spånhyvel var yrkesmässigt i drift till slutet av 1970-talet. Spånhyvlingen upphörde dock i stort under 1960 – talet. Sågverket är fortfarande i brukbart skick och utnyttjas sporadiskt för gårdens eget behov.